Jan Svenungsson

Birnbaum, Daniel. "Tillfälligheter fulla av avsikter",

in: Dagens Nyheter, 23.10.1993


DET KONSTNÄRLIGA skapandet är befriat från avsikt och kalkyl, skrev Henri Michaux - "viljan är konstens död".

På tre aktuella utställningar i Stockholm utforskas gränstrakterna mellan slump och beräkning. Konstnärerna har tillgripit processer som ligger utanför det kontrollerade skapandets zon. Men något godtycke råder inte, slumpens fällningar har sedan lyfts in i en målerisk praktik full av avsikter.

(...)

...och "Passager" av Michaux. I den senare läser jag om akvarellen: "Oftast faller det sig mest naturligt att lägga på rött. Finns det också något som sprider sig lättare än blod?" Det förefaller mig besynnerligt nog handla om en annan utställning än Kappels.

Jan Svenungsson gör det inte enkelt för sig. De röda (ibland blodröda) oljemålningar som fyller Galleri Engström är inte resultatet av ett godtyckligt stänkande, utan av ett mödosamt kopierande av slumpmässigt tillkomna akvareller. Men dessa förlagor visas inte, kanske har konstnären förintat dem. Vad vi erbjuds är sekunda varor - kopior.

Det kan inte ha varit särskilt roligt att utföra detta kopieringsarbete. Det gör mig nästan beklämd att tänka på hur Svenungsson slitit med att mekaniskt återge vad slumpen tillhandahållit. Samtidigt kan jag inte annat än imponeras av kompromisslösheten och manin, jag känner igen den från andra av Svenungssons förehavanden. Han lämnar ingenting halvfärdigt, projektet genomförs till det bittra slutet.

Handlar det inte om ett slags masochism? Subjektet äger ingen frihet, besitter ingen sprudlande kreativitet. Allt väsentligt sker i det yttre och objektiva: jaget lever inte ut sitt inre, utan har degraderats till grå kopist. Slump och mekanik. Punkt slut.

Detta är så långt man kan komma från en expressionistisk position, det är drömmen om det anonyma. Konstnären strävar efter att utplåna sin personliga signatur. Har han lyckats? Nej ändå inte - så lätt kommer han inte undan. Jag ser vem som målat dessa dukar. Någonting i själva sättet att lägga på färg signalerar entydigt: Jan Svenungsson.

Daniel Birnbaum