Jan Svenungsson

excerpt from Heymer, Kay. "Etwas über L.", in: På Tiden, Moderna Museet, Stockholm 1996


"..., som uppenbarligen inte har något med bokens tema att göra. Vem har lagt denna tätskrivna lapp i boken? Texten tycks handla om en konstnär. Som överskrift står "(Till A.)", inom parentes. Det är utkastet till en uppsats, i vilken polära motsatsförhållanden spelar en viktig roll. L. läser:

Denna text är skriven på uppdrag, jag är del av en plan, jag blir utnyttjad - men förfogar samtidigt över ett visst mått av frihet att undanhålla min egen tankevärld från min uppdragsgivares kontroll. Jag förväntas utveckla tankar om min uppdragsgivare och hans handlingar - därvidlag är jag fri och tillåten att vara odisciplinerad. (Lite känner jag mig som Blue i Paul Austers berättelse Ghosts.)

Denna text kommer att skrivas flera gånger. Med varje ny kopia kommer något att förändras. Mitt tillvägagångssätt parafraserar min uppdragsgivares tillvägagångssätt men översätter det samtidigt till mitt tillvägagångssätt. Kopiering spelar en viktig roll. Kopiering åstadkommer förändring genom repetition. Min uppdragsgivare gjorde nyligen en konturteckning av Skandinavien, varefter han kopierade den om och om igen i två riktningar till oigenkännlighet. Varje riktning följer sin egen regel. På den ena sidan kan överflödiga element uteslutas, på den andra är detta förbjudet. I det ena fallet blir en detalj allt skarpare uppförstorad, i det andra inträffar förvrängningar som gör att kopian från ett visst stadium inte längre har något gemensamt med sitt ursprung. Både förändringarna beror på tekniska ofullkomligheter, och är helt oberoende av psykologi. I de två serierna av kopior förenas tvångsmässigt kontrollbehov med den mänskliga faktorn. Det finns regler för allt och ingenting uppfyller dessa regler fullkomligt. Min uppdragsgivares aktivitet består uppenbarligen i ett ständigt upprepat försök - i olika experiment - att finna och vidmakthålla en balans mellan ytterligheter: kopia och original, disciplin och överträdelse, yttre kontroll och själv-kontroll, uppfinna och finna, arbeta och låta arbeta, förnuft och intuition...

I varje stund kan något bli synliggjort i ljuset av motstridiga möjligheter och fordringar. Att berika en företeelse med detta synsätt är detsamma som att väcka den till liv. Jag arbetar med något endast när det är tillräckligt intressant eller frestande.

För L. framstår denna handskrivna, med M. undertecknade lapp nästan som en beskrivning av hans egen hållning. Är det staden själv som leder sina invånare till likadana åsikter? Men hur hamnade texten i just denna bok - ett av fyra miljoner band i biblioteket? Och, av alla ställen, i ett verk om en japansk skulptör från sextonhundratalet? L. är rådlös. Men när han halvhjärtat bläddrar igenom boken igen, börjar orden på lappen göra sin verkan..."

Kay Heymer